Ung (-ish) och med öppet, hungrigt sinne står jag och ser ut över världen (eller, som här, Budapest) och kontemplerar hur jag bäst ska lyckas lägga den under mina fötter. Nästa steg på min plan att erövra precis allt: Japan och Kyoto. I come in peace (-ish.)

Jag ska försöka rapportera mina förehavanden troget och ofta och ser gärna att ni gör detsamma. Låt oss hoppas att det här året jag är borta inte förändrar något; och ändå samtidigt att det förändrar allt.

Och sen en till såndär symbolisk bild: jag med karta och stor grå, lite dimmig värld/framtid/(Hyde Park, egentligen) som sträcker ut sig framför mig. Och en väg att vandra. Med flera vägskäl, bara för att få med min mycket nära vän Beslutsångest också.


Flyger bort i övermorgon och jag är nog fortfarande och simmar lite i The Nile i Egypten. Det slår mig antagligen först när jag mellanlandar i Helsingfors att det inte finns någon återvändo. Bättre sent än aldrig, ya?

Ta hand om er och syns i augusti (möjligen) eller när ni pallrar er bort till mig i Kyoto. So long.