Übergasp

初雪

Den första snön föll inatt!

Eller, ja, okej, det första snöblandade regnet. Men ändå! Det är nästan en "white Christmas". Ju.
Så jag, Lisa och Hyonik (vår hus-korean), sprang ut kvart över ett och stod med stora ögon och gapande munnar och skrattade och mös.

Och dolde tappert hur vi plötsligt lite längtade hem till våra respektive land där snön faller lite mer regelbundet, och i större mängd.

So this is Christmas!

God Jul!

Jag hoppas ni allihopa har en fantastisk julafton just nu. Kanske precis sett färdigt Kalle? Här är julafton strax över, och trots att den har tillbringats i Japan har det känns som en väldigt lyckad och väldigt svensk jul (även om vi ibland fått improvisera lite à la Pettson och Findus; vår vackra julgran är exempelvis hopplockad av barrgrenar i plast från 100-yens-butiken runt hörnet).

Det har känts konstigt att vara så långt borta från alla som jag vanligtvis brukar fira jul med, men det har varit så fullt upp (jag var till exempel tvungen att gå i skolan i morse! SKANDAL!) att jag har kunnat koppla bort det värsta av det.

Min och Lisas julgran är ungefär bäst. Eller, ja, dekorationerna på den. (Ser mamma twist-chokladen?) Vi har män i vårt träd. För, i Japan växer män på träd. Typ. :)
Vi satte oss ned och hade rådslag och kom efter lite sådär lagom hetsig diskussion fram till 30 män som vi ansåg kunde få kvala in på vår top 30 män of all time. Alexander den Store. Oscar Wilde. Steven Gerrard. Date Masamune. Rasputin. Eddie Izzard. Eklektiskt, men så sant, så sant. Och överraskande dekorativt, så det var väldigt win-win på det hela.


Inte bara det att vår julgran är made of ungefär awesome, vårt julbord gick inte av för hackor det heller. Det formligen dignade! Köttbullar, sill, potatis, hembakt kornbröd, kreativ lösning på julmust (blandning av cola och öl), stilton - vad mer kan två svenskor tänkas behöva? (Ja, julskinka hade ju inte suttit dåligt, kanske. Men jag fick hemmagjord glögg med russin och skållade mandlar, så det var okej ändå.)

Vi har självklart också varit väldigt finklädda, som det passar en julafton, med julklänningar och röda band i håret (för att Madicken är en bra förebild, trots att hon inte är klok). Så på vår strandpromenad (komme man från Uddevalla är det tydligen väldigt traditionellt) lyste vi upp hela området.

Och presenterna. Presenterna! Jag har fått så mycket fint. Jag har fått en Starbucks-termos, böcker, en DVD om Liverpools Champions League vinst och annat väldigt, väldigt, väldigt trevligt. Så julen får tumme upp! Helt klart.

'tis the season to be jolly

Första advent kom och gick, och snart har första december också flugit förbi. Men vi tänkte inte låta det slippa undan från oss utan firande på ordentligt svenskt vis. Således (för det finns ju självfallet ett uppenbart logiskt steg här) åkte vi till IKEA. Och fyllde två stora påsar med förnödenheter, typ pepparkakor, choklad, värmeljus, julskum och sill (inför julmiddagen, förstås.)

Vi var rätt besvikna på japanska IKEAs rent ut sagt patetiska utbud av julpynt, de enda julgranskulor som de hade var svarta. Svarta. Honestly. Och ingen glögg hade de. Men julknäcke och klosterost och ljus som doftar kanel och äpple hade de faktiskt, så vi var rätt nöjda. Köttbullar! Köttbullar fanns också.

Medan vi ändå var i Osaka passade vi också på att gå på fotboll. Osaka Gamba mot Urawa Reds. På riktigt. Utomhus. På en stadion. Inte bara på skärm.

Jag var rosig om kinderna av nostalgiskt mys, och Lisa satt med stora runda ögon och stor rund mun och studsade upp och ner varje gång klackarna klämde i ordentligt från tårna. Och det måste erkännas: de japanska klackarna är fantastiska! Koordinerade, helfärgade och högljudda hela matchen igenom. Säga vad man vill om kvalitén på själva fotbollsspelandet (är ungefär lika spännande som allsvenskan) och långsidorna har sin fair share of typiska japanska fangirls med kameror och 'Kyaaah!'s så fort en spelare kommer i närheten, men norra och södra ståplatserna är det inga som helst fel på.


Lisa gick runt med glansiga ögon hela dagen efteråt och har pratat i vördnadsfulla toner om fotboll, fotboll på riktigt, inte på tv, alltsedan dess.

Så skörden från IKEA och mina och Lisas flinka fingrar och mad skillz i köket resulterade i en väldigt trevlig första advent, med mängder av glögg (som Lisas föräldrar kånkade med sig från Sverige när de var här och hälsade på) och kryddvin (som vi tillverkade i nästintill ren desperation då vi insåg att glöggen aldrig skulle räcka för alla vi bjudit in att fira första advent med oss) och Carola och Jussi och kakorkakorkakor.


Juletid är made of awesome.