I will survive! 多分...

Okej, helvetesveckan är officiellt över.

Jag har precis mailat in min 11-sidors uppsats, vilket var det sista som akut behövdes göra. Det innebär sammanlagt tre prov och fyra uppsatser (bland dem en 4000-teckens--ungefär 4 sidor--uppsats om decisionismen, på japanska. Det var inte så kul, om jag ska vara ärlig.) down! Nu är det bara ett prov och en inlämningsuppgift kvar, och jag har ända tills onsdag på mig för dessa, vilket är en väsentlig lättnad av arbetsbördan, och vilket innebär att jag äntligen får sova ordentligt igen. Whoot.
Dessutom börjar förkylningen lätta också. Och igår vårregnade det på oss. Så det liksom blir trevligare i alla håll och riktningar. Jag ser ljuset, Jonathan, jag ser ljuset! Typ.

På onsdag är detta över för väldigt lång tid framöver:

Sméagol is FREEEEEEEEEEEEEEE! (Ja, på onsdag, åtminstone)

...I wish I had a river, I could skate away on...

Jag ber om ursäkt för mitt MIA-status de senaste veckorna, men det är tentaperiod och jag pluggar så att huvudet håller på att spricka i sömmarna och hjärnan försöker veckla upp sig själv för att slippa mer information. Dessutom har jag lyckats dra på mig en EPISK förkylning - hej, ansiktsmask och nästintill radioaktivt starka japanska förkylningsmedel! - så det bultar och bankar och hostas och snörvlas och har sig. Men med kaffe i mängder som inte skådats utanför Stars Hollow och med ett dagligt genomsnitt på 11-12 timmar med näsan begravd i böcker på biblioteket (vilket tillsammans med förkylningen gör UNDER för min ansiktsfärg, let me tell you) ska det förhoppningsvis gå an. Sådär hyggligt an, i alla fall.

Så. Jag kommer befinna mig i detta studie-inducerade tillstånd av socialt vakuum, i ett slags bok-ide if you will, i ungefär en vecka till, sen ska jag ta tag i alla som mailade och grattade mig på födelsedagen (som var mängder med najs, förresten! Och tack för grattningar!), och jag ska bli frisk och städa lägenheten, diska, tvätta, klippa håret - allt sådant där som har fått läggas på hyllan ett tag nu.
Och sen är det ju dags att börja beställa visum! Kina, Mongoliet, Ryssland - de kräver alla inresetillstånd, tydligen, så det ska ordnas så att det bara är att sätta sig på tåget sen. Yay.

Nåja, klockan är typ 2350, så det är dags att lägga sig så att jag är redo imorgon bitti att vandra iväg mot biblioteket och påbörja min studiedag. Hoppas ni har det bättre än jag!

Syns på andra sidan!

Another year over, a new one just begun

Gott Nytt 2009! (lite sådär i efterhand)

2009. Jag kan inte riktigt fatta att det snart gått ett decennium sedan milleniumskiftet. Jag minns det som om det var igår, som klyschan går. Men nu är det 2009, ett helt nytt år med helt nya möjligheter. Vilket är upplyftande, men vilket också på sedvanligt vis självfallet ger mig lite ångest. Vad ska jag göra av det här året? Jag borde ju komma tillbaka från Japan med, typ, insikter om mig själv och med klara planer på min framtid. Det var vad jag hade tänkt mig i alla fall. Men det var ju naivt, va. 

Jag är nog mer förvirrad och har ännu mer oklart för mig vad jag ska bli när jag blir stor. Fortsätta som japanolog (blir nog en kandidat men inte så mycket mer i japanskan, så den kanske jag ändå har under kontroll)? Kriminologin? Rättspsykologin? Jag var ju inne på att kanske läsa psykologi och jobba med vittnen och förhör. Men det var ju innan jag åkte hit och blev snärjd av politiken. Så, statsvetenskap? Det är lite lockande. Fast. Än Afrika då? Och England? Waaah! Liksom.

Jag kan i och för sig ibland känna hur min hjärna och mitt hjärta samarbetar och under intensiva diskussioner och förhandlingar dem emellan försöker kristallisera ut en plan som gör dem båda nöjda. Så det stakas vägar, framtidsmässigt. Det är bara det att det finns så många möjliga avstickare att ta att det ibland känns som att jag inte kommer framåt. Men, vem vet, min väg kanske är lite krokig och böjd och tar omvägar genom snår och ris och sankmarker. 

Oh, well. Nyårsångest, i alla fall. Och snart är jag ju 23 också. 23 känns som ett stort steg från 22, som om jag borde ha klurat ut mer. Men tentor är på gång nu - har två uppsatser att lämna in i veckan - så de kommer sluka min uppmärksamhet så att jag kan skjuta på framtidsplanerandet ett tag till. Och 23 är ju ändå 5, om man vill se det på det sättet, så inte bråttom där heller. :)

Btw, GigglesnortSQUEEE!