Djevutschka i vastra Mongoliet och pa vag mot Moskva

Bilbro och motorvag, Mongolia-style. Vi var tvungna att kliva ur bilen och vandra over bron for att inte lagga mer vikt an nodvandigt pa den. Bara sjalva akandet, som var enormt guppigt och ryckigt och svangigt, var en upplevelse.

Landskapet i Mongoliet ar episkt och det var ofta man satt med nasan klistrad mot rutan och bara stirrade. Dessutom finns det kameler.

(fick tyvarr inte chans att rida pa nagon kamel, for nar vi kom till den lilla oken dar det var meningen att vi skulle rida over sanddynerna, da hade det snoat mangder och sag ut sahar

sa fick gora snoanglar och ha snobollskrig istallet. Men jag fick rida mongolisk hast tillrackligt lange for att ha lite skavsar nasta dag och klattra ned i en vulkan, sa jag ar anda ratt nojd.)

Traditionell mongolisk ger.

Gers ar varma och fina och helt bekvama, aven utan elektricitet och vatten, och vi overlevde aven--och vande oss vid!--de intressanta toaletterna (aven om jag stallde mig skeptisk till ninja-balanserandet som kravdes i borjan)Vi tog oss ocksa till den gamla huvudstaden Kharakhorum och hamnade mitt i en begynnande sandstorm. Jag hade sand OVERALLT efter det, vilket var sadar, men det var ocksa ungefar hur tufft som helst.

Efter Mongoliet drog vi ivag mot Ryssland och Irkutsk. Vi har nu dumpat Aussien och Kiwin (de skulle direkt till Moskva) och jag och Lisa ar tillbaka till var invanda tvasamhet.

Vi akte ut till Baikalsjon, som ar fantastiskt vacker och fortfarande frusen dar den ar som allra djupast, och at blinis och borstsj och tittade pa tanter invirade i ryska sjalar som ropade djevutschka, djevutschka efter oss.

Vi har stannat tva natter i Irkutsk och har fatt var forsta smak av Ryssland. Och jag maste saga att jag hade forvantat mig varre! Jag hade hort att ryssar ar otrevliga och oformogna att le och att de bara blanger pa en om man rakar vara lite dalig pa ryska (dvs om man saknar tummar nar det kommer till ryska och gar runt och sager ungefar "nyet ruski", min mest anvanda fras hittills). Men! Det ar inte sant ju. Folk ler massor och ar trevliga, och, ja, okej, de ar inte japanskt service-minded, men det funkar anda.

Och Irkutsk ar massor med vackert.

Och roligt. :)

Men ikvall bar det av mot Moskva! Det blir den langsta tagresan, fyra natter tar det innan vi ar framme. Jag kan knappt barga mig!