Roadtrip: dag 1 & 2 - mot Sendai (and beyond~!)

Första dagen till bils har jag redan skrivit om tidigare, om hur vi inte hann särskilt långt alls då vi ännu inte riktigt upptäckt motorvägen, om den inte fullt så stillsamme Amerikanen, om vår fina silverfärgade bil, och om rastplatsen som tagen rakt ur paradiset. Så. Tänkte inte skriva så mycket mer om det egentligen.


Himmelsrastplatsen (ovan) låg i Minamisouma, enbart knappt 250 km från vår startpunkt, så även om vägen dit var väldigt vacker bestämde vi oss snart för att vi skulle vara tvungna att ta motorvägen om vi ville hinna någonstans alls norrut. Så efter en oförskämt god och ostörd natts sömn i bilen (förutom att det regnade in lite på mig i bilen innan jag kom på att jag kunde stänga fönstret, och att Lisa råkade sparka till tutan ibland när hon vände på sig) åt vi japansk frukost och satte av mot Sendai.

Och åkte genom så här fina landskap. Lisa har upplyst mig om att det gula är risfält. Någon som minns hur det såg ut nyplanterat? Jag hade då inte kunna gissa att det skulle bli såhär fint när det växte upp.


Vi nådde Sendai tidigt på fredagseftermiddagen. Staden är nordöstra Japans största med drygt en miljon invånare. Detta var ungefär så mycket som jag och Lisa sedan tidigare visste om staden, förutom att det fanns en speciel Starbucks-mugg (vilket naturligtvis var den avgörande orsaken till att vi ville åka förbi Sendai).

Vi bestämde att vårt första drag skulle vara att åka till Sendai Station mitt i stan då vi resonerade att där borde man ha störst chans att hitta både Starbucks (och därmed den efterlängtade muggen) och information om vad man bör se i Sendai. Mycket riktigt fann vi vår mugg och kunde även plocka på oss turistbroschyrer. (En av dessa broschyrer visade sig sedan vara mycket ödesdiger för vår del då den bland annat tipsade om kratern - där vi var lite taskiga mot bilen - och om Matsushima - där vi sov mest obekvämt av alla nätter. Men det är en senare berättelse!)

Vi blev upplysta om att man i Sendai är mycket stolt över sin grundare - Date Masamune, en mytomspunnen länsherre (som av någon outgrundlig anledning ofta avbildas med ögonlapp, inte helt olikt en pirat.) Masamune och hans karaktäristisk hjälm är nuförtiden mer eller mindre överallt förekommande i Sendai - han figurerar som stadens symbol, hans "slott" är en av de platser man bör se i Sendai, han finns som action figur, ja, hans ansikte finns till och med på små souvenirkakor. Vi köpte självfallet med oss kakorna.

Och vi åkte också buss upp till hans slott. Eller, till det man hade sagt oss var hans slott men som när vi väl tagit oss dit visade sig vara en bit mur och tre högar med sten av vad som en gång i tiden varit hans fästning som han ansåg så ointaglig att han inte brydde sig om att bygga något torn. Slottet stod tydligen kvar uppe på sin kulle över Sendai, tyst och vakande, tills det intogs och misshandlades lite när Japan skulle omdanas runt 1870 och sedan bombskadades det under andra världskriget. Så nu var det alltså inte mycket slott kvar.

Men det fanns en tuff staty till Date Masamunes ära och en fin utsikt över staden (vyn över Sendai ovan är tagen uppe vid slottsruinen).

Ser ni hans fina hjälm? Mycket stiligt.

Och så kunde man ställa sig och vara Masamune och, eh, hans gemål? Kjoltyg från samma tid, hursomhelst.

All in all, inte den mest intressanta av städer egentligen, men både jag och Lisa kärade ned oss i våra respektive föreställningar om Date Masamune och vi lyckades få våra Starbucks-muggar. Så, great success. Speciellt med tanke på att det ständigt under de timmar vi tillbringade i Sendai kliade i oss efter att sätta oss i bilen och köra bortåt, mot okända land, längre norrut. Så vi bestämde oss för att göra precis så.